En plats för ängslan – kanske försoning

För vänlig för att vara domstol?

Rådhuset i Göteborg – Asplundska tillbyggnaden. En kritiker sa att den mer liknade en sydländsk badortshall än en domstol, att här där människorna oroligt väntade på sin dom borde karaktären vara allvarligare, tyngre, mer sluten. Gunnar Asplunds avsikt var medvetet den motsatta. Vänligt soligt ljus, öppenhet, blommor, det mänskliga. En vardaglig ton och intimitet som kanske kunde leda från ängslan till försoning. Vill du uppleva känslan? Vi ger guidade visningar tisdagar och torsdagar.

hit för tider och bokning.

 

HISTORIEVERKET
Ekonomisk Förening
©2018

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

I Göteborgs-Posten i dag – om Rådhuset

 

Guidade visningar tisdagar och torsdagar.  Länk till information och bokning.

 

HISTORIEVERKET
Ekonomisk Förening
©2018

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Premiärvisningen av Rådhuset – stans stora medier var på plats

I en av rättssalarna. Fotograf Jenny Ingemarsson arbetar, Historieverkets Sven Hagnell, Anna Jolfors, Isabel Lagos och Daniel Bäcklund vid rättskiparnas podium.

På premiärvisningen fick GP och SR en rundtur i den berömda byggnaden. Radions Hasse Andersson direktsände i Förmiddag i P4 Göteborg. Vad reporten Jan Andersson  och fotografen Jenny Ingemarsson fick fram går snart att se i Göteborgsposten.

Anledningen till uppmärksamheten är att det inte har funnits regelbundna allmänna visningar av Rådhuset tidigare, trots stort intresse både i Sverige och utomlands. Nu kommer Historieverket i samarbete med Higab att arrangera guidade visningar två gånger i veckan, fram till den tjugonde december till att börja med.  Redan nu har det kommit förfrågningar från andra länder.

Visningarna gäller utbyggnaden från 1936, signerad den internationellt uppmärksammade arkitekten Gunnar Asplund, räknad som en pionjär för funktionalismen.

För information och tider och bokningar, gå hit.

Hasse Andersson från P4 Göteborg intervjuar Historieverkets guider Anna Jolfors och Daniel Bäcklund.
GP:s reporter Jan Andersson blickar ut över lokalen tillsammans med HIsabel Lagos och Sven Hagnell från Historieverket.
Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Gratis visning av Kronhuset och Emigranternas väg

 

Följ pigan Mari på en dramatiserad vandring längs Postgatan.

Göteborg: Den 9 september är inte bara valdag utan också kulturarvsdag. I samarbete med Higab bjuder Historieverket på gratis föreställning av Emigranternas väg och visningar av Kronhuset. Biljetter hämtas vid Kronhusets entré 30 minuter innan respektive visning och vandring.

Kl 12:00 Visning av Kronhuset
Kl 14:00 Visning av Kronhuset
Kl 15:00 Emigranternas väg
Kl 15:30 Visning av Kronhuset
Kl 17:00 Emigranternas väg

Max 25 personer för visningen av Kronhuset och 35 för Emigranternas väg. Längd: Kronhuset ca 45 min och Emigranternas väg ca 60 min.

Emigranternas Väg
Under åren 1850 – 1930 emigrerade 1,2 miljoner svenskar till Amerika. De flesta avseglade från Packhuset i Göteborg. Postgatan, som då hette Sillgatan, var den stora emigrationsgatan med kontor, hotell, skumma krogar och restauranger. Följ med pigan Mari (spelad av Anette Sundqvist) på hennes vandring längs gatan, med drömmar, förhoppningar och rädslor inför avfärden. Regi: Isabel Lagos.

Visning av Kronhuset
I Göteborgs äldsta hus från 1654 har tiden stått stilla.  Välkommen på en spännande visning av den unika byggnaden med berättelser om  den gamla staden i krig och fred.

Kronhusets (nästan) orörda vindar

Bilder: Per Sundström

 

HISTORIEVERKET
Ekonomisk Förening
©2018

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Välkomna till Rådhuset – guidade visningar av Göteborgs mest berömda (till)byggnad

Historieverkets guide Daniel Bäcklund visar gamla ritningar i en av sessionssalarna.

Den 11 september startar Historieverket guidade visningar av Asplundska tillbyggnaden av Göteborgs Rådhus på Gustaf Adolfs Torg. Kanske inte den mest kända byggnaden bland göteborgarna men förmodligen stans mest beundrade internationellt.

Visningarna som görs i samarbete med Higab har redan startat med bland annat en klass konststuderande som på måndagen fick en rundvandring med Historieverkets guide Daniel Bäcklund, iklädd en 30-tals-kostym i original. Poängen med kostymen är att den intressanta delen av Rådhuset byggdes just på 30-talet. En funktionalistisk tillbyggnad, ritad av den internationellt uppmärksammade arkitekten Gunnar Asplund som var en av pionjärerna för funktionalismen med bland annat stora arbeten som Stockholms Stadsbibliotek i Vasastaden bland meriterna.

Det finns mycket att upptäcka i Asplunds skapelse. Ljuset och de öppna välkomnande ytorna,  att ett funktionalistiskt rum inte måste vara  fyrkantigt. En dörr måste inte vara plan. Asplunds idéer går ner på detaljnivå, med smarta praktiska lösningar för att underlätta arbetet i lokalen som tjänade som domstol fram till 2010, då Rättscentrum tog över den verksamheten.

De schemalagda visningarna är lagda på tisdagar kl 11:00 och torsdagar 18:00.

Boka direkt Online här!

För exklusiva visningar och gruppbokningar, kontakta oss via radhuset@historieverket.se

Bilder: Per Sundström

 

 

HISTORIEVERKET
Ekonomisk Förening
©2018

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

1700-tals-tumult i Halden!

Ranchägare Rahmberg i spetsen

300-årsjubileet av Karl XII:s död firades i Norge under helgen, vid Fredriksstens fästning i Halden, en liten stad vid Idefjorden, på gränsen till Sverige. Frågan är, vad hade ranchägare Bo Rahmberg från Veddige där att göra?

Historieverket tog en tidsresa från Göteborg till 1718 i Halden, där det gick ett ryckte om att Karl XII skulle få en kula genom huvudet. Resan började inte bra. Redan innan gränsen anföll tunga regnskurar som förmörkade himlen och som i kombination med ett felaktigt beslut i ett vägskäl orsakade att den omtalade militärparaden missades. Till sist hittades i alla fall stadens torg, där några av de skingrade karolinerna påträffades. De var trots förlusten av kungen vid gott mod och påstod att de egentligen inte hade förlorade slaget om fästningen. ”Vi tappade helt enkelt lusten.” De kom från Norrtälje.

På sluttningen upp mot fästningen låg flera lägerplatser med karolinska soldater och medföljande kvinnor men bara ett läger med den rödklädda fienden, som dessutom var övergivet. Karolinernas numerära överlägsenhet var alltså påfallande. Besynnerligt.

Något senare vred sig tiden tillbaka till 1716, då Karl XII livs levande gjorde ett annat försök att underkuva norrmännen. Gatustrider vid torget utbröt och det var då ranchägare Rahmberg från Veddige dök upp. Han gick i karolinernas främsta led och bankade på stridstrumman, ja han är ju trummis också. Vi tänkte på de fina hamburgarna som vi hade köpt av honom på ranchen i Veddige, bara några veckor tidigare. I fredstid. Han passerade utan att se oss. Strax bakom kom Historieverkets Lars-Göran marscherande i den blågula karolinerkappan, koncentrerad, inne i sig själv – senast vi såg honom var han en enkel 1700-tals-skrivare på Kronhuset i Göteborg. Det blev för mycket. Vi åkte hem. På vägen tänkte vi på 1719, då den norsk-danska kommendören Tordenskjold skulle göra ett försök att inta fästningen Göteborg. Vår hemstad. Vad ska vi hitta på då?

Bilder: Per Sundström

Karolinskt läger på sluttningen mot Fredriksstens fästning. Mannen i rött tillhör den värmländska styrkan (har inte den blå vapenrocken på).
Norrmän eller danskar. Uniformen är i vilket fall dansk.
Karoliner
Drabbningen på torget
Själva fästningen. Fredrikssten.
Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Historisk modevisning med militär touch

Det regnade och blåste den andra  historiska lägerdagen i Kronhusparken. Men vi är ju inte gjorde av smör! Upptågen trotsade vädret. Här är några bilder från modevisningen som visade hur folk såg ut, från 1600-tal till M59.

1600-talare. Lite vilt.
Trossens kringelbakare. 1600 och 1700-tal
Ung karoliner med damer
Helt klart 1700-tal. Bättre ordning.
1700-tals-hatt
Högre-stånds-kvinna
Piga på Raskens tid.
Nästan nutid. Till höger tidigt 1900-tal och fortfarande dekorativt. Till vänster vägen fram till M59, det vill säga den moderna funktionella uniformen som vi äldre fick äran att bära under värnplikten.

De som visar upp kläderna är ideella historiska föreningar som kan det mesta om varför det såg ut som det gjorde, och gärna berättar. På söndagen finns chansen att träffa dem och få reda på detaljerna. Lägret i Kronhusparken är öppet från 12 till 16.

 

 

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Allt väl, om det inte vore för dansken

Det historiska lägret i Kronhusparken slogs upp på fredagen och allt såg lugnt ut. Vanligt lägerliv kan sägas, som det var på 1600-talet, och sen med karolinerna och deras följe, ända fram till 1719.  Då började problemen. Se bilderna!

Vardagliga göromål, som att sälja träsvärd
Barn
Filosofer
Avspända soldater
Förfriskningar
Utspisning tidigt 1900-tal
1600-tals-kirurgi
Mer mat. Pyttipanna.
Några pirater. Gathenhielms kapare.
En efterlängtad middag
Familjemys
Men så ramlar 1719 in och ett bud från drottning Ulrika Eleonora rusar in i parken. Den norsk-danska sjöhjälten Tordenskjold är siktad vid Vinga med krigskepp. Nu måste kanonerna släpas fram ur Kronhuset!
Sagt och gjort!
Och fler kanoner!
Och soldater
Och en soldat till
…men mest var det frid och fröjd i lägret.

Detta var förstås en aning dramatiserat. Se programmet i Kronhusparken för lördag och söndag här. Musikaliska höjdpunkter är Göteborgspolisens Musikkår och Wadmans som framför tonsatta dikter av skalden J.A. Wadman som kallades Göteborgs Bellman i början av  1800-talet.

HISTORIEVERKET
Ekonomisk Förening
©2018

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Tidsresan avgår. Destination befästningsstaden Göteborg

Karoliner i KronhusparkenBild: Per Sundström

Tidsresan består av ett historiskt läger i Kronhusparken och pågår i tre dagar med start i dag fredag klockan 12.  Sex historiska föreningar slår upp sina tält, släpar in kokkärl, hantverk, soldater, rövare, barn, kanoner och smeder. Allt för att ge levande glimtar och dofter från Göteborgs historia. Det blir besök i 1600-talets befästningsstad och historiska nedslag över seklen fram till 1900-talets början. Musik, lägerliv, exercis och lekar. Sjukvård på 1700-talet, bud med historiska nyheter, fäktning och historisk modevisning.

Kort sagt en tidsresa.

Musikaliska höjdpunkter är gruppen Wadmans som tolkar Göteborgs Bellman och Göteborgspolisens Musikkår.

Se hela programmet med hålltider här.

 

 

 

Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram

Wadmans tolkar Göteborgs Bellman

Johan Anders Wadman föddes i Blekinge och dök upp på många platser i olika länder i krig och fred tills han en bit in på 1800-talet hamnade i Göteborg och gjorde sig ett namn som skald. Han beskrevs som levnadsglad, lycklig, kvick och humoristisk – improviserade sånger i cynisk skarpögd anda och kom att kallas Göteborgs Bellman.

Uppträder i Kronhusparken på lördag.

Artistgruppen Wadmans har tonsatt 25 av hans dikter och framför några av dem i Kronhusparken klockan 17 på lördag. Mustiga och skickligt framförda berättelser är att vänta. Bilder ur Göteborgs historia.

Utåt sett gick det inget vidare för J.A. Wadman. Han dog utfattig på Nedre Kvarnbergsgatan i Göteborg 1837. Kostnaden för hans död översteg tillgångarna och när folk skulle fira hundraårsminnet hittades  inte graven, som hade satts på Stampens kyrkogård med ett enkelt träkors.

Det gick bättre sen.  Efter två års letande hittades graven där ett fem meter högt stenblock med profilbild i brons restes. Han fick en gata uppkallad efter sig, Wadmansgatan i Lorensberg, och även en staty – som likt sin förebild fick en kringflackande tillvaro. Statyn skapades av bildhuggaren Johan Peter Molin, avtäcktes i Lorensbergsparken 1869, flyttades 1946 till Kronhusparken, fördes till Stadsbiblioteket 2000 och hamnade 2012 på kullen i Vasaparken där bilden är tagen. Wikipedia hävdar att den är Göteborgs näst äldsta offentliga konstverk.

Förärades med staty i Vasaparken
Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook

Facebook
Google+

Twitter
LinkedIn

Instagram